Min matta mest mossa med maskrosor

Så var veckan redan slut och karln måste hem och börja jobba igen.

Packa bilen full.
Allt tar mer plats på hemfärden och det tar längre tid än man tror att plocka ihop och städa iordning och säga hejdå till torpet för den här gången. Sista måltiden... Sedan värma vatten en gång till och diska ute på baksidan en sista gång. Den här gången blev jag faktiskt tvungen att avbryta diskandet och kasta mig in en stund för plötsligt öppnade sig himlen och skyfallet blev enormt. Regnet piskade in under taket på mig och regnkläderna var redan nerpackade.

Kontrasten att komma hem till huset på kvällen är stor. Hungriga magar beställer pizza och vi sitter och äter tillsammans i vårt vardagsrum som just nu känns lika stort som hela torpet. Hemma har vi toalett och behöver således inte gå ut och kissa. Hemma behöver vi heller inte (om vi inte vill) spotta på gräset när vi borstat tänderna. Och vi behöver inte värma vatten för att diska, inte ens diska för hand. Lyx kontra torparlivet. Torparlivet som har sin oerhörda charm (i alla fall under en begränsad tid några korta semesterveckor på sommaren).

När man har varit borta hemifrån ett tag märker man också hur fort gräset växer. Nästan alla andra grannars gräsmattor är perfekta, nyklippta och knappt ett grässtrå ligger åt fel håll. Men så bor vi också på en gata där majoriteten är pensionerade och antagligen har all tid i världen att trimma och putsa om de har intresse av det. (Ändå väljer de att brumma, klippa och feja på helgen när alla andra inklusive jag äntligen försöker finna lugnet.. Men det är en annan historia och en parentes som synes) Min gräsmatta har nästan inga grässtrån alls att trimma. Den är grön och mjuk av mossa och den blommade så fint av gula maskrosor. Nu när den dessutom är lite vildvuxen efter en veckas övergivenhet är den nästan ängslik och full med vita klöver.

Vinbärsbuskarna vid entrén dignar av bär och jag inser att jag måste leka lite pensionär och koka saft på de bären som fortfarande finns kvar i frysen från fjolårets skörd. Annars får jag inte plats med de nya. Tur jag har en veckas semester hemma, och att det regnar så jag inte frestas att gå ut...