onsdag 8 augusti 2012

Busiga barn bemödar besöka bio, bunkrar baconchips



En pojke på tolv år har sommarlov. Det regnar ute. Han vill gärna sitta vid datorn så mycket han får, och mer ändå. Helst hela dagen och även om solen skulle skina. Han är helt inne i sitt spel men hör mig om jag nämner något om glass eller godis. Emellanåt gör vi något tillsammans han och jag, syrran får också vara med om hon vill.
Spela lite spel ute under parasollet. Ett parti schack, lite yatzy och ett par omgångar "vem där" (eller "gas who" som det tydligen heter på originalspsråket enligt en kille med prutthumorn i behåll)



"Men varför ringer du inte din kompis" försöker jag efter ett par, tre likadana dagar. Dagar som antagligen inte blir till bestående minnen.
Så gör han det, till slut tar han och ringer sin vän. Det är inte långt till honom. Bara tvärs över gatan, men jobbigt att ta på sig skorna och gå över dit om han inte skulle vara hemma.
Kompisen kan inte tala i telefonen just nu för han bajsar.
När han är färdig bestämmer de sig för att skapa äventyr tillsammans och bokar bio, spindelmannen med snacks och dricka. Sedan vill de sova under öppen himmel på garagetaket och tror inte att passerande grannar hör deras fnisserier och busljud däruppifrån. Syns inte.. finns inte..

Två pojkar i sina friaste barnaår har skoj tillsammans, två lintottar av samma skrot och korn på samma gata. Med båt har de också flera sommarminnen, det senaste i raden en stukad fot på min klant. Att hoppa i sjön där det är för grunt och stenigt är ingen bra idé...men det man inte dör av tar man förhoppningsvis lärdom av.

Snart är sommarlovet redan slut för i år. Höstluften, blåsten och de alltmer gulnande löven påminner om årstiden som kommer. Vattnet är kyligt nu, trots vissa varma dagar så kyler de kallare nätterna. Ljuset är annorlunda, kan inte riktigt beskriva hur, bara annorlunda på något speciellt höst- och skolstartsvis.


1 kommentar:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...