Skolan skulle sällan smygstarta så sakta, smått stressat schema slutar som skrattsalva

Höstterminen är i alla fall ett faktum och skolan har kommit igång på allvar för barnen, men innan rutinerna lagt sig till rätta igen efter sommarlovets lata och spontana dagar kan det lätt uppstå kaotiska morgnar. Utebliven info eller i bästa fall med så kort varsel som möjligt. Scenariot utspelar sig en kvart innan pojken åker till skolan..

- Mamma, vi ska ha matsäck med oss idag!!!

- Vaddå, idag? Lunch? som i riktig mat eller bara en fika? undrar jag och känner hur jag börjar jaga upp mig över att vi inte hört något om det här aningen tidigare och scannar samtidigt igenom kylskåpets möjligheter för mitt inre.

- Jag vet inte... blir det perfekta svaret just då.
Det är så underbart att sätta frukosten i halsen. 

Varje år får barnen också med sig en uppsjö blanketter som ska fyllas i och lämnas åter till skolan med vändande ryggsäck. Det är uppdaterade kontaktuppgifter och godkännanden av olika slag. Jag blir full i fniss när dottern missförstår (eller tolkar fritt) frågan jag kastar ut till henne medan jag fyller i formuläret.. 

Namn: Inte så svårt

Adress: Den kan jag

Mobiltelefon: ööööh iPhone 4s!? behöver de verkligen veta det??

Skolfoto 2005

Naturligtvis ångrar jag att vi inte skrev vilken mobiltelefonmodell vi har, för det är ju det mest logiska svaret på ett sådant tokigt formulerat formulär. Då kanske de hade lärt sig något också de där lärarna, att inte lämna något underförstått till exempel..
För det kan ju finnas ordknäppisar som vi outthere.

Tjejen får ingen ny chans att ändra sitt svar eftersom det här blir den sista blanketten av det slaget för hennes del på den här skolan. Hon har redan börjat nionde klass och till den här skolan i skogsbrynet har hon gått sedan hon klev in första skoldagen i förskoleklass med gluggar i munnen och färgglada spännen i håret.

Idag har vi utvecklingssamtalsmaraton och som deras stolta mor måste jag få lov att säga att de utvecklats väldigt bra. De är smarta och snygga båda två, äter duktigt och är minst lika långa som jag (om inte längre)