Jag fryser så jag skakar fastän jag kommit in i värmen och fastän brasan brinner och fastän jag kurar under dubbla filtar. Är det vinterns kyla som klamrar sig fast både vid våren och vid mig, eller är det något annat? En rysligt trötthet har också envisats med mig ett par dagar som för en gammal tant kan jag tänka mig. Ingen sådan där pigg, ärtig gammal tant med trimmad rullator då, sådan som jag ämnar bli när den tiden kommer.. Nä, något stämmer inte.
Jag satt och arbetade vid datorn på jobbet sen eftermiddag när det helt plötsligt flimrar till framför ögonen och sedan svartnar det. Jag klarar mig precis från att inte svimma av. Läskig upplevelse och skakig på benen pallrar jag mig ut i köket för att dricka lite vatten, på min uppskrämda kollegas inrådan.
Väl hemma tar jag ett varmt, vilande, skummande bad och hoppas på bättring. Det blir inte riktigt så och jag blir hemma från jobbet. Det värker i nästan varenda kroppsdel och några jag nästan inte visste att jag hade förrän nu. Öronen spränger och det snurrar i huvudet som vid en fredagkvällsfylla.
Frossan höll mig sällskap och vaken stora delar av natten.
På dagen kom solen och värmde mig. Att det skulle bli premiär för solstolen i mars hade jag väl aldrig trott, i alla fall ute. Men på det här sättet var det riktigt gott.
Inne i vardagsrummet mitt framför det stora fönstret när solen står som högst och strålar in i rummet ligger jag. Solterapi, ljus och värme. Somna som en katt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar