Att alla här hemma är lediga mitt veckan hör inte till vanligheterna. Vårvädret är strålande och eftersom vi sjuklingar piggat på oss så orkar vi nog ta en liten trivsam promenad tillsammans med hunden. Sörön lockar och naturreservatet med havet av blåsippor och vitsippor som täcker marken just nu. Fler tänker tydligen likadant idag och det är knappt att bilarna får plats på den lilla parkeringen. Aslan får tillfälle att träna på hundmöten, det går sådär.Så kommer vi fram till den öppna ängen i mitten av reservatet där korna brukar hålla till. Där har flera brett ut sina picknickfiltar och myser i solen med sitt kaffe och kanske en bulle. Jag vet inte så noga för jag väljer finkänsligt att inte gå fram och titta närmre. Men vad som däremot slår mig är att minst hälften (om inte fler) av alla naturbesökare idag är av årsmodell äldre. Varför? Jag hatar inte pensionärsfolket, jag är bara brydd över denna ekvation.. att trots att de är lediga varje dag år ut och år in så ska de absolut ut och trängas de dagarna vi andra är lediga på. Om de istället hade valt igår eller imorgon som sin utflyktsdag så hade både vi och de fått lugn och ro där ute. Men det kanske är det som är poängen, att de inte vill ha lugn och ro? Eller i matbutikerna, när man jäktad efter hela dagens arbete måste in och köpa sin matkasse innan man ska hinna med bussen hem till barnen som väntar på sin kvällsmat därhemma. Då är de där i flock och skapar långa köer. Varför? De har ju haft hela dagen på sig.. eller? Jaja, den som lever får se.. Svaret kommer väl..tids nog.
Det är i alla fall en riktigt fin dag idag och just nu ligger jag här på mage på min solsäng och bloggar ute i vårsolen. Fåglarna kvittrar ivrigt i trädtopparna och några snorungar skriker och grinar i parken runt hörnet. (så där ja, nog bäst att jag får med lite gnäll på det yngre folket också)Sköna maj välkommen!
och blåsippan ute i backarna står, snart vi gå utan strumpor och skor o.s.v.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar