Det här är ju bara helt makalöst gott!
En ledig lördag, dagen innan klockan talar om att det blir sommartid. Än är det alltså vinter enligt almanackan. Jag premiärsitter ute på altanen och suger åt mig av värmen, kavlar upp byxbenen och bländar hela grannskapet med vinterbleka smålurviga.
Ett säkert vårtecken är den slöa flugan som landar sömnigt på min knäskål och kittlas, jag viftar bort den men den är snart retligt tillbaka igen så som den livsuppgift flugan har. Fåglarna överröstar glatt varandra i träden runt huset och killarna överröstar fåglarna med trevligt gittarspel. En försmak av sommarkänsla redan i mars.
Killarna har lämnat mig här ute nu och gick över till att spela trummor och bluesmunspel därinne, fast det hörs rätt bra ut till mig här ute och till förbipasserande också. Men musik är glädje så vad gör väl det. Inte många stör sig på mycket en sådan här härligt skön, strålande fin vårdag. För så här är det, att den där efterlängtade solen tinar det frusna hjärtat och värmer som en ombonande gosig filt.
Tack för idag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar