Talande texter till tunggungande taklyftande takter, trots tillfälligt trilskandes teknik, troende talanger turnerar.

Jag åker inte ofta utomlands. Men när Jerusalem kommer hit till staden då passar jag på att köpa ett par biljetter. Jag pratar förstås inte om något annat än Bandet med stort B och rockgubbarna från förr och som still is going strong. Jag överraskar min man med konsertbiljetterna i påskägget. Han har sett upp till Ulf Christiansson, hans musik, budskap, personlighet och hela hans karisma sedan urminnes tider (kanske dock inte från begynnelsen 1975 när Gud såg att det var gott för då hade vi precis lärt oss gå både han och jag). När så nu turnépremiären 2014 börjar här då är det faktiskt inte mycket att tveka på. Jag drar på mig skinnbrallorna och klackskorna med guldnitar på kvällen till ära och är laddad till tänderna.

Hamnar först i kön som värsta fansen och får på så sätt även förtur in när dörrarna öppnas. Längst framme vid scenen har vi bästa utsikten, högsta stämningsfaktorn och största risken för svettstänk. Det dunkar i hela hjärtat i takt till musiken och håret fladdrar av trycket från scenen. Boom-boom-boom-boom. Vilket ös! Vilken inlevelse! 

Bandets senaste tillskott till konstellationen gör sitt jobb med hög klass. CJ Grimmark på klaviatur, gitarr och sång verkar behärska allt han rör vid musikaliskt. Bakom trummorna sitter nyförvärvet Mick Nordström och ger fullkomligt järnet, en stabil kille med rätta takterna helt enkelt.
Ulf meddelar att kungen själv brukar gå på Jerusalems konserter, kung Jesus centrum av allt, det är det som gör det extra mäktigt. Förväntansfulla bjuds vi på gamla godingar som "Risen", "Dancing", "Pappa vem har gjort" med många flera. Hade jag fått önska ytterligare en låt hade jag nog velat höra "City on fire" framföras, men man kan inte få riktigt allt för det hade ändå inte mina taktstampande fötter orkat.

Än är det drag i gubben Christiansson och han poängterar att han faktiskt inte har för avsikt att lämna över till den yngre generationen än på ett tag. Jag kan förstå om spekulationerna dyker upp, för med på scenen är hans yngste son Philip. En frisk fläkt med en underbar ton i rösten och med en coolhet på scenen som är slående lik sin fars. Arvet går inte att ta miste på och det är så gött att se (som en säger i Göteborg) deras samspel, lekfullheten och kärleken sinsemellan. En far och hans son..

Father2son 2014, en turne runt om i Sverige med ett tema kring att vända fädernas hjärtan till barnen. Ingen far här på jorden är perfekt sägs det, ingen utom den gudomliga fadern. Och när den här fadern och sonen som står på scenen framför mig den här kvällen sjunger tillsammans om förlåtelse och fadersrelation då är det gåshud ända ner på lilltån. Gå om du har möjlighet, det inte bara en konsert.. Turnéplanen hittar du på Jerusalems coola hemsida.

Avslutningsvis vill jag bara i förbifarten nämna att Anders Mossberg bandets bästa basist genom tiderna (han med den härliga silverkalufsen) gillade mina konsertbilder på instagram, det är stort faktiskt - riktigt stort.